Inledning > Hur bredde kristendomen ut sig i Sverige?

Hur bredde kristendomen ut sig i Sverige?

(Tidigare rubricerad: Kristendomens utbredning i Sverige)

Introduktion

Många historieforskare i Europa brukar hävda att upprättandet  av kungariken gick hand i hand med kristendomens utbredning. Kyrkan var ett effektivt verktyg för makten, genom det skrivna ordet. Detta gav mig idén att försöka se om det skulle gå att skapa en bild av hur kungamaktens redskap kyrkan fick fäste i Sverige. Genom att kronologiskt och geografiskt visa när kyrkobyggnader uppförs i Sverige. (Kiruna 2000)

Data

Som data valde jag att använda ett registerutdrag över kyrkor (1) i Byggnadsregistret som Riksantikvarieämbetet (2) lagt ut på Internet. Ur detta utdrag togs för varje i registret registrerad kyrkofastighet ut följande data: Raä-nr, X-koordinat, Y-koordinat,  Årtalet då uppförandet av hela kyrkan på börjades och kyrkofastighetens namn. Om data saknades så lämnades kolumnen tom.

Hela data finns i text format, med en fastighet per rad med i följande kolumner separerade med kommatecken:  Raä-nr, X-koordinat, Y-koordinat,  Årtalet, namn.

Titta på filen (212KB).  (Notera att filen skapades med hjälp av skript vilket gör att vissa fel uppstod. Dessa fel kommer att rättas till vid nästa större uppdatering av denna sidan, betänk att det är över tretusen kyrkor i registret.)

Resultat

Av resultatet går endast att bevisa var vi i Sverige idag har kvar kyrkobyggnader vars uppförande påbörjades under de i bilderna redovisade tidsperioderna.

Den första bilden visar kyrkobyggnader som är angivna att deras uppförande påbörjades under perioden mellan åren 999 och 1099.

Den andra bilden visar alla kyrkobyggnader som är angivna att deras uppförande påbörjades under perioden mellan åren 999 och 1199.

Den tredje bilden visar alla kyrkobyggnader som är angivna att deras uppförande påbörjades under perioden mellan åren 999 och 1299.

Den fjärde bilden visar alla kyrkobyggnader som är angivna att deras uppförande påbörjades under perioden mellan åren 999 och 1399.


Slutsats

Många platser där det redan på 1100-talet fanns kyrkobyggnader finns inte redovisade. Då dessa byggnader rivits eller förstörts och nya byggnader har uppförts på samma plats. För att kunna dra ytterligare slutsatser krävs därför bättre data där årtalet då en kyrkobyggnad för första gången nämns på en plats används. Jag söker efter denna typ av data och har ännu inte funnit någon källa. 

Referenser

(1) Registerutdraget över kyrkor (http://www.raa.se/U/byggnad/REGISTER/lan.htm)
(2) Byggnadsregistret  Riksantikvarieämbetet (http://www.raa.se/) 

Tack till:

  • Michael Liljeblad, HTML, Webbteknik och PERL.
  • Anders Lundgren, Specialist på GIS-tillämpningar.
  • Robert Enesund, GIS-operatör. 

Andra studier

I "Den skånska historien Vikingarna" av Sven Rosborn 2004 finns en karta över den tidiga medeltida kyrkotäthet i Sverige och Danmark. Den finns på den här sidan om Vikingatida bebygelsemönster på Wikipedia.